Aldrig mer något onödigt

Gör som du vill men jag tänker vinna tillbaka ditt hjärta
oavsett hur mycket du kämpar och stretar emot
du kan inte först ge så mycket och sen plötsligt sluta !
du har ingen aning om hur hårt din kärlek tog..

Ibland förstår jag inte vad jag fortfarande klamrar mig fast vid. Vill jag eller vill jag inte bara gå därifrån? Har jag inte redan gjort det en gång? It's a good thing that tears never show in the pouring rain..
Jag kanske inte smällde igen dörren tillräckligt hårt?
Jag skiter i vilket (egentligen inte) , i helgen ska jag inte ens utsätta mig för att hamna i någon liknande situation.
I know you get your kicks from the water produced by my eyes,
och jag vill inte sjunka så igen. Till ingen nytta. Slöseri på mascara.
Jag ska stanna hemma.
Och titta på Dansbans-kampen.

men du har ingen aning om hur hårt din kärlek tog.

Bad choice

Asså... vissa val som man gör. Och man undrar hur det hade kunnat bli (eller hur det kan bli). Man slits åt flera håll. Som i tecknade filmer där en liten ängel sitter på ena axeln och en liten djävul på den andra. Just nu håller djävulen mig jäkligt hårt. Och jag tror att jag kommer göra fel..
Ungefär som när mitt kusinbarn var 8år. Då sålde sin häst och köpte en råtta istället. Ungefär så är det.

Och på tisdag börjar träningarna med friidrotten igen, vilket ska bli grymt skönt. Dock lite tråkigt att Shanaya kommer bli lidande. Men jag ska rida så fort jag har lite tid över. Bara inte Siw börjar med en chock-start och kör intervaller med oss. Då vet jag någon som kommer spy. Har inte varit ute och sprungit på jag vet inte hur länge nu. Känns inte som om orienteringen i skolan räknas, även att jag sprungit som ett djur.



Varit hos mormor & morfar hela dagen idag, <3
(Mamma & Mormor)

Massage, Dammsugare, Ebba, Mys-Kjell & Holland

Känns just nu som om jag gjort en väldigt dålig deal. Pappa masserade mig (extra bra att ha en massör som pappa) om jag dammsög huset. Skitbra. Men just nu känns huset jätte stort.
Ska ut och rida en sväng sen, och sedan ska vi fira Amanda som fyller år imorgon !
& får träffa EBBA som jag inte sett på jag vet inte hur länge nu.
jäveln som flyttat till Nässjö.
Men gammal kärlek rostar aldrig <3

Igår gjorde allas våran favorit Mys-Kjell oss om möjligt ännu mer imponerade då han berättade att det var han som hade inrett det mysigaste klassrummet på skolan. Jag och Mac satt längst fram och märkte att precis varenda en (alla 30) i hela klassen utbrast när de kom in i klassrummet; Åh, vad MYSIGT! SP2C älskar Mys-Kjell :*

Och nu är det bara en vecka kvar i skolan innan höstlovet. Och då sticker jag till Holland :) Med min vän. Som jag haft väldigt länge. Jij bent echt lejlek ! (måste öva mer på uttal)

Everything dies baby, that's a fact. But maybe everything that dies, someday comes back?

Friday

Ännu en fredag och jag har inte gjort nånting. Extra skönt. Elin kom hit och åt tacos och tittade på film. Superbra.

men ibland...

'A broken promise and a broken heart
[A human mistake but a mistake it was]
And it was big enough,
To tear us all apart
Forever doesn't live here anymore.
At least we could last, right ?
But now I'm not so sure
'cause everything is changing
We said drop it down, let's see if it floats
We left our love to swim for the shore
Now watch it crumble, watch it crawl
Now you don't seem to care at all
Forever doesn't live here anymore
We gave it up, said it's not worth fighting for
And it's not coming back oh no

I've never been that close to anyone
All I can do is watch the fall

Nu har jag pluggat som ett djur.
Lite finslipningar kvar och sådär. men just nu orkar jag inte mer. Jag ska istället ut och rida med Elin. Älgjakten har börjat och det känns jobbigt. Man riskerar att bli skjuten och få sura jägare efter sig när man sjunger och skriker för att undvika det första.
Hmpf. Min skog damn it !

Ketchup-metoden

Ketchup-metoden, som alltid händer mig.

För de som inte vet vad den innebär; antingen allt på en gång, annars inget. (Som när man skakar och slår på flaskan, men det kommer inget. Men därefter, kommer allt. Precis allt).

Och alltid så prickar man in allt på en och samma gång, eller allt inget på samma gång. Jag har klankat ner på den förr, och måste göra det igen. Det tar på nerverna, det gör det. Klart att jag hade saknat en värld utan lite ketchup då och då. Men det behöver väl inte bli så överdrivet jämt, varje gång. En gång om året kan man få hälla lite ketchup på mig. Helst på något lov. Men just nu, mitt i en vecka.. Nee. Det funkar inte.

Jävla ketchup-jävel.

Men det är ett kul ord,

det är det.

Ketchup

Back on track

CAM, vår lärare, är en slavdrivare utan dess like. Jag lovar att hon bara sitter hemma och myser (skrattar lite hånfullt och gnuggar händerna) när hon vet att vi sliter häcken av oss. Jag blir i princip både svettig och anfådd så fort trycker jag på tangenterna. Men hur fort det än går så kan jag ännu inte se något slut... Det får bli till att följa Arons råd om att göra en hel kanna kaffe och sitta uppe hela natten tills jag är klar med helvetet. Jämförande av statsskick i jag vet inte hur många länder, ingåede studier i ett visst land och jämförelse av en massa länders presidenter till råga på allt ! You may burn in hell lilla Cammy...

Mamma är hur stolt som helst efter att för första gången i sitt liv gjort köttbullar som gick att äta. Pappa och jag var otroligt skeptiska först och var väl kanske lite för elaka innan vi smakat. Vi fick se oss slagna.. dom var perfekta! Så just nu står hon högst upp på listan för men som ska fixa köttbullarna till julafton (hade det varit min lott hade alla fått äta köttbullar från Findus).

Inget har egentligen kunnat gå fel idag. Dagen börjar med ett prov i italienska. Första sidan är som vilket prov som helst. Men baksidan..
DISNEY-dags! Ja, vi skulle gissa vad Musse, Kalle & Långben heter på italienska.
Helt underbart.
Förra gången lyckades jag pricka rätt på "veckans smådjur" som kan dyka upp ibland. Extra stolt blev jag. Och jag kommer aldrig glömma att "pipistrello" betyder fladdermus.

Happy times, I aint looking back. (Eller kanske, men jag bryr mig inte om det)

بحق إبليس اسمع ما أقول ل

The show must go on

Jag har förlåtit. Det gjorde ont. Men jag gjorde det.
Det enda jag sa var;
Det spelar ingen roll vad som har hänt, och vad som händer nu. Bara jag vet att jag kan ringa dig mitt i natten, när jag behöver dig.
Det enda jag krävde. För jag ville inte att du skulle försvinna.
Och du lovade. Självklart, svarade du.
Men även jag är en sån som inte alltid gör rätt. Och helt plötsligt blev ditt löfte en lögn. För jag ringde dig mitt i natten.

Jag kommer aldrig att förstå. Det fanns en tid för länge sen, när mitt hjärta var av sten. Jag kunde lämna allt och alla, jag bara bytte roll och scen. Men nu rullar tårar nerför kinden.

Nu känns det som att alla viktiga saker bara försvinner. Jag pluggar, tränar & rider. Just nu vill jag i och för sig inte ha tid över till annat. Just nu passar det bra att tiden inte räcker till. Just nu vill jag vara upptagen och slippa tänka. Men ibland slår det mig, att jag inte ska sluta tänka, att jag ska försöka igen och igen och igen. Tills allt är bra. Men nej,
I guess that the show must go on.

The storm

Jag vill klaga. Och jag vill gnälla. Som fan.

Det krävs två till det mesta.

Och är man två så blir alla problem dubbla. Och är man två, så är det aldrig bara den enes fel.

Och alla pratar så mycket. Och alla säger saker de tror jag vill höra (och påstår att det är sant). Men nu vet jag att inget av det jag vill höra är sant, det var sant. Och ni fattar skillnaden. Jobbigast är att vara helt hjälplös, när man inte kan göra något åt det. Vänta. Eller hur, på vadå?

You're the storm that I believed in

And if you win me I'm forever

(and you did.. a long time ago)

*kollar på tv-tablån* -Vad händer ikväll?

Igår fick min habibi nya skor, så nu blev det ut och ösa i skogen (kanske några pass på ridbanan, hm). Det var fredag igår. Och jag gjorde inte ett piss. Jag var hemma för första gången på länge. Jag var i stallet till kl 22 och bara pysslade och myste med hästara (pyssla, härligt ord). Och helt plötsligt förstod jag hur mycket jag älskar dem.
Sen hittade jag en film med avsnitt från Hey Baberiba, och det är lika kul fortfarande! Känns inte som att det är lika bra program på tv nu för tiden. Förr fanns både "Fångarna på fortet", "Gladiatorerna", "Sikta mot stjärnorna" osv. Det var ju rena rama festen på fredagkvällar. Nu sänds dåliga serier som är alldeles för långa för att man ska orka följa. + att man aldrig är hemma längre.
Saknar lite det där med att vara hemma med familjen. Visst, om jag vill kan jag ju fortfarande göra det, men en fjärdedel är ju borta.

Och eftersom att mitt rum är otroligt stökigt och hela min säng är full av kläder och grejer så sov jag i Hampus säng inatt istället. Kände mig extra lat, och det känns som att jag kommer göra det flera nätter nu. För städa är inte min starka sida.

Idag är det castorama med friidrotten, sista grejen innan vi börjar med inne-träningarna.
Sen äre FEST.

slåss för Disney

Höstlov - Holland
Jullov - Egypten
Sportlov - Österrike
Det är vad som är planerat än sålänge. OCH JAG ÄR GLAD.

Det bästa med nästan alla resor är flygplatserna. Så mycket folk. Alla så olika. Förväntansfulla att åka iväg eller glada över att komma hem. Familjer och vänner som står och väntar, avsked, skratt & tårar. Flygvärdinnorna som rullar sina resväskor och deras klackar som ekar. Röster, snarkningar, olika nationaliteter.
Fast jag minns en flygplats vi mellan-landade på i London när vi var på väg till Florida. Jag var kanske 4 eller 5 år, och det var paradiset där eftersom att de hade den fetaste lekparken. Som en himmel, fast bättre! Lianer, bollar, tunnlar, enorma gosedjur, piratskepp och you name it. Det var som ett litet träningsläger innan den stora matchen som skulle ske i Florida - DISNEYLAND! Jag hade nog aldrig varit lyckligare. Jag flög väl runt i lekparken i en timma eller två, enda tills (det sjuka är att jag minns alltt som om det var igår) en fet unge drar tag i min fot när jag svingar mig i en lian. Jag flyger ner på golvet (som var väldigt mjukt) och ungen flyger på mig! Han var äldre än mig och vägde dubbelt eller tre gånger så mycket mer. Jag vrider och vänder mig och kämpar för livet, men jag är chanslös. Fettot sitter på mig och jag kommer inte loss. Jag började gråta och skrika, men inte för att jag var rädd för honom. Det enda jag kunde tänka på var att jag inte skulle få träffa mina största idoler Simba, Pocahontas, Aladin (han skulle inte få hindra detta och hade jag vägt några kilo till så hade jag vridit nacken av snorungen). Men jag kan inte flytta mig en centimeter. Och mitt hopp börjar ta slut. Jag kommer inte komma fram till Disneyland, jag kommer sitta fast här under tjockisen (ja det kändes så).

Tillslut kom min räddning, som en Robin Hood, hoppandes in i denna enorma lek-djungel. Det kan ha varit en kinesisk kvinna, för jag förstod inte ett ord av vad hon sa. Det var nog inte den dumma ungens mamma, för han såg mer ut som en rödaktig, fet engelsk pojke. Och hon skällde ut honom. Jag slutade gråta och gick och lekte med en kanske 2m hög, uppblåsbar, rosa bläckfisk.

Ja, jag minns allt. Och ja, jag fick träffa Långben, Musse, Mowgli och alla mina andra vänner.

Cookie jar

Har iallafall fått höst

& det är helt underbart.

Även helt galna grejer att se fram emot. Både Holland och Egypten.

Har ingen inspiration till att skriva något nu. Inte känt det på riktigt länge. Ibland skulle jag kunna blogga 100inlägg om dagen, men ibland är det helt tomt. Eller, ja.. Jag skulle ju kunna haspla ur mig grejer som skulle vara väldigt roande och spännade att läsa om. Men som jag iallafall tills vidare vill hålla för mig själv. Extra självisk.

Schizofreni

Jotack, det är väl bara förnamnet. Eller så är jag väl bara girig. När man kämpat & fått det man vill ha, jaha, nya saker (män) att sukta efter. Helst vill jag nog ha ett par, tre stycken. Beroende på vilket humör man är på. Och humör har jag mycket av. En till varje kanske man skulle skaffa. Men frågan är hur många som skulle ställa upp på en sån grej. I guess I just have to learn to keep my hands out of the cookie-jar...

Föresten, alla borde testa sms-tjänsten 118100. Fråga vad du vill, och du får svar inom några minuter. Och ja, du kan fråga vad du vill. Jag tänker inte ens berätta vad jag har frågat.

A quitter never wins, & a winner never quits

Besvikelse

Värst kanske är att svika sig själv

Skol-SM idag. Och precis allt gick fel. Vet inte om det började med att jag gjorde övertramp i första kastet. Sen gick det bara inte. Men jag struntade i det och vi började tagga inför stafetten istället. Allt kändes super. Jag hade så mycket energi i kroppen och starskottet gick och jag fick för en gångs skull en riktigt bra start. Men, bana 4 tjuvstartar. Omstart. Fan. Om jag tjuvstartar nu så åker hela laget ut. Därför, en seg start och sedan vet jag inte vad som hände. Kändes som tuggummi under skorna. Allas växlingar gick helt galet. Fattades bara att vi skulle växlat över eller tappat pinnen. Usch vad besvikna vi var., Alla försökte hålla modet uppe och uppmuntra varandra med att säga; bra sprungit..

Och känslan nu efteråt, helt åt helvete. Är så besviken på mig själv. Träningen som känts helt underbar hela veckan bara försvann. När det väl gällde.

Men, nya tag antar jag. Revansch är ordet

Mycket märkligt

Jag kan aldrig mäta mig med ett hjärta så gott som ditt

Det är så stort och sväljer mig helt

All min energi försvinner, hösten äter upp den. Mörkret gör allt så tugnt. Men det är bästa tiden på året, nu har jag något mer än det vanliga att kämpa emot. Evig mörker och kyla, som jag inte kommer kunna slå mig loss ifrån försen om ett halvår. Ett halvt år av slagsmål.

Och idag satte jag alla höstsolar i eld. Och jag kunde springa hur långt och hur fort som helst.

(Det känns som att det krävs en idiot som jag för att sumpa det här)

Och mycket riktigt känner jag att det är nu jag vill springa härifrån. Men inte än.

Och ibland så önskar jag att jag inte var en sån idiot.

Kom galenskap, kom svart, kom blöta tankar och drömmen om ditt skratt.

Vi struntar i blickar och ord bakom ryggar från dom som borde vara våra vänner.

Dom säger att jag är kall som is men ingen har sett hur jag lyser och sprakar när vi släcker och låser in oss och är nära.

Och nu när du, nu när du har mig så förlorar du aldrig mig

Jag sa att jag ville ha ett magiskt förhållande, då fick jag höra att jag skulle dejta Harry Potter

Hello world

"I've got the whole world, in my hands!
I've got the whole world, in my hands!"

I'VE ALWAYS WANTED THE WORLD! Now it's mine!
Jag kände mig så mäktig, men fick sen höra;
The world is not enough..
Vadå? Först tänkte jag; Hela världen räcker väl gott och väl? Eller ska jag stå och posa med hela universum? Jag kan ju bestämma allt! Precis hur coolt som helst.
Sen, förstod jag. Hela världen är inte tillräckligt för vad jag vill ha. Vad ska jag med ett stort jordklot till? Jag skulle kunna leka Gud om jag ville. Kasta runt hela planeten, snurra den på fingret som en basketboll, sparka iväg er till en annan galax. Skaka er så pass att ni rammlade av och föll rakt ut i rymden. Men till vilken nytta då?

The world is not enough - You are the only thing I want

The only thing that really matters.

You wish

Höst all the way. Scarfar, halsont, löv, dricka te, titta på film och mysa med någon. Men, med vem?

Att städa ur garderoben. Varför, varför, känns det alltid som att starta ett nytt liv? Jag har även flyttat över mycket till en annan garderob.. Kommer jag då börja leva ett dubbel-liv? Behöver man inte ha ett förhållande så att man kan vara otrogen eller iallafall vara hemlig agent för att kunna leva så? Eller funkar det att leva som jag gör? Inte för att kritisera, men det slog mig att om detta inlägg varit skrivit av "Blondin-Bella" hade det inte handlat om livet, utan om alla klädesplaggen som förflyttats. Vilket det lite gör. Men vem bryr sig om det.

Åt min första "fortune cookie" idag. Jag var livrädd. Vet inte om jag inbillade mig att det skulle bli som i "Freaky Friday".. Såg framör mig hur en liten kines uttalade en förbannelse över den, något i stil med olycka hela livet. Men sen kom jag att tänka på hur många stjärnfall jag sett, och att jag alltid önskat mig samma sak. Känns som om alla dom stjärnorna väger mer än en liten kaka. Men ändå. Jag ska aldrig mer äta någon sådan. Jag ska fortsätta titta efter stjärnfall. (Det stod inget farligt på min lapp, det var ganska gulligt. Men jag eldade upp den ändå, den gav mig kalla kårar).

You'd better think first 'cause with every wish there comes a curse

Stort hus, men ingen hemma

Halsen har satt igång igen. Hoppas verkligen inte att det blir långvarigt den här gången. Jag har hellre 40graders feber än att ha ont i halsen. Sådär riktigt ont.

Det är väldigt tomt här hemma. En i familjen har ju flugit ut. Och han flög ända till Uppsala. Egentligen har jag väl inte förstått flytten, känns som att jag går och väntar på att jag kommer stöta på honom nere i köket varje morgon som innan. Men nje. Inga mer bråk om vem som tagit den sista juicen och om vem som ska sitta i framsätet (iofs så slutade vi väl bråka om det där med framsätet för flera år sedan, men ändå). Jag behöver någon att avreagera mig på, men också att prata med. Såna saker var en bror rätt bra att ha till. Låter lite som att han inte finns längre, men det blir liksom inte samma sak att ringa och skälla ut honom genom telefonen bara för att han snor mina cd-skivor (vilket han inte längre kan göra). Jag får väl hitta någon annan att bråka med, och tjata på, och berätta saker ingen annan vet för. Fast jag tror vi kommer klara av det rätt bra att vara syskon på distans.

Haha, festen här i lördags. Innehöll väl allt egentligen. Vad är väl en fest utan bråk, rödvin på vit soffa, krossad lampa, öl över hela golvet, ett bett från en häst, en avbruten åra och en väldigt söt kille. Shit happens when you're drunk, even more when you party naked.