Packat & klart

Nu ska vi åka och lämna Foxy hos Ebba & Elin (känns som att hon kommer bli riktigt bortskämd). Jag är ganska stolt då jag packat och faktiskt inte har någon övervikt! Men på hemvägen kommer jag nog vara tvungen att ha flera lager kläder på mig för att få åka med hem utan att böta... Börjar bli lite speedad nu. Vilket mamma irriterat påpekade förut. Är ungefär samma känsla i magen som det brukar vara dagen innan julafton. Snart kommer Mirre + föräldrar hit. DET SKA BLI ROLIGT

Sakna mig, för jag kommer sakna er ! :*

Sober på Sobel

Knappt kunnat sova inatt.
För jag har ett brännmärke på armbågen, tack vare en dum idrottslektion. Och en fet tjockmatta.

Kollade iaf när Ebba & Rebecka dansade på Sobel igår, mkt bra, mkt bra ! Även prinsen från Tranås, YEZ, var där. Han och Emelie sjöng fint!
Macks kom till Tranås ! Och efter att ha ätit pizza så slutade kvällen med att jag somnade i hans säng när Noa spelade gitarr och sjöng för mig. Och det kändes som en extra bra dag.
(förutom när jag gick ut på gatan och stötte ihop med dig)

Måste väl kanske börja planera inför Holland också, jag får bara ha med mig handbagage :O
Funderar på att inte ha med mig något och köpa alla kläder där.
Funderar även på att inte göra ett piss idag.
Bara Dansbandskampen står på schemat.

Det hade känts så jävla mycket bättre med en smäll på käften

Aldrig mer något onödigt

Gör som du vill men jag tänker vinna tillbaka ditt hjärta
oavsett hur mycket du kämpar och stretar emot
du kan inte först ge så mycket och sen plötsligt sluta !
du har ingen aning om hur hårt din kärlek tog..

Ibland förstår jag inte vad jag fortfarande klamrar mig fast vid. Vill jag eller vill jag inte bara gå därifrån? Har jag inte redan gjort det en gång? It's a good thing that tears never show in the pouring rain..
Jag kanske inte smällde igen dörren tillräckligt hårt?
Jag skiter i vilket (egentligen inte) , i helgen ska jag inte ens utsätta mig för att hamna i någon liknande situation.
I know you get your kicks from the water produced by my eyes,
och jag vill inte sjunka så igen. Till ingen nytta. Slöseri på mascara.
Jag ska stanna hemma.
Och titta på Dansbans-kampen.

men du har ingen aning om hur hårt din kärlek tog.

Bad choice

Asså... vissa val som man gör. Och man undrar hur det hade kunnat bli (eller hur det kan bli). Man slits åt flera håll. Som i tecknade filmer där en liten ängel sitter på ena axeln och en liten djävul på den andra. Just nu håller djävulen mig jäkligt hårt. Och jag tror att jag kommer göra fel..
Ungefär som när mitt kusinbarn var 8år. Då sålde sin häst och köpte en råtta istället. Ungefär så är det.

Och på tisdag börjar träningarna med friidrotten igen, vilket ska bli grymt skönt. Dock lite tråkigt att Shanaya kommer bli lidande. Men jag ska rida så fort jag har lite tid över. Bara inte Siw börjar med en chock-start och kör intervaller med oss. Då vet jag någon som kommer spy. Har inte varit ute och sprungit på jag vet inte hur länge nu. Känns inte som om orienteringen i skolan räknas, även att jag sprungit som ett djur.



Varit hos mormor & morfar hela dagen idag, <3
(Mamma & Mormor)

Massage, Dammsugare, Ebba, Mys-Kjell & Holland

Känns just nu som om jag gjort en väldigt dålig deal. Pappa masserade mig (extra bra att ha en massör som pappa) om jag dammsög huset. Skitbra. Men just nu känns huset jätte stort.
Ska ut och rida en sväng sen, och sedan ska vi fira Amanda som fyller år imorgon !
& får träffa EBBA som jag inte sett på jag vet inte hur länge nu.
jäveln som flyttat till Nässjö.
Men gammal kärlek rostar aldrig <3

Igår gjorde allas våran favorit Mys-Kjell oss om möjligt ännu mer imponerade då han berättade att det var han som hade inrett det mysigaste klassrummet på skolan. Jag och Mac satt längst fram och märkte att precis varenda en (alla 30) i hela klassen utbrast när de kom in i klassrummet; Åh, vad MYSIGT! SP2C älskar Mys-Kjell :*

Och nu är det bara en vecka kvar i skolan innan höstlovet. Och då sticker jag till Holland :) Med min vän. Som jag haft väldigt länge. Jij bent echt lejlek ! (måste öva mer på uttal)

Everything dies baby, that's a fact. But maybe everything that dies, someday comes back?

Friday

Ännu en fredag och jag har inte gjort nånting. Extra skönt. Elin kom hit och åt tacos och tittade på film. Superbra.

men ibland...

'A broken promise and a broken heart
[A human mistake but a mistake it was]
And it was big enough,
To tear us all apart
Forever doesn't live here anymore.
At least we could last, right ?
But now I'm not so sure
'cause everything is changing
We said drop it down, let's see if it floats
We left our love to swim for the shore
Now watch it crumble, watch it crawl
Now you don't seem to care at all
Forever doesn't live here anymore
We gave it up, said it's not worth fighting for
And it's not coming back oh no

I've never been that close to anyone
All I can do is watch the fall

Nu har jag pluggat som ett djur.
Lite finslipningar kvar och sådär. men just nu orkar jag inte mer. Jag ska istället ut och rida med Elin. Älgjakten har börjat och det känns jobbigt. Man riskerar att bli skjuten och få sura jägare efter sig när man sjunger och skriker för att undvika det första.
Hmpf. Min skog damn it !

Ketchup-metoden

Ketchup-metoden, som alltid händer mig.

För de som inte vet vad den innebär; antingen allt på en gång, annars inget. (Som när man skakar och slår på flaskan, men det kommer inget. Men därefter, kommer allt. Precis allt).

Och alltid så prickar man in allt på en och samma gång, eller allt inget på samma gång. Jag har klankat ner på den förr, och måste göra det igen. Det tar på nerverna, det gör det. Klart att jag hade saknat en värld utan lite ketchup då och då. Men det behöver väl inte bli så överdrivet jämt, varje gång. En gång om året kan man få hälla lite ketchup på mig. Helst på något lov. Men just nu, mitt i en vecka.. Nee. Det funkar inte.

Jävla ketchup-jävel.

Men det är ett kul ord,

det är det.

Ketchup

Back on track

CAM, vår lärare, är en slavdrivare utan dess like. Jag lovar att hon bara sitter hemma och myser (skrattar lite hånfullt och gnuggar händerna) när hon vet att vi sliter häcken av oss. Jag blir i princip både svettig och anfådd så fort trycker jag på tangenterna. Men hur fort det än går så kan jag ännu inte se något slut... Det får bli till att följa Arons råd om att göra en hel kanna kaffe och sitta uppe hela natten tills jag är klar med helvetet. Jämförande av statsskick i jag vet inte hur många länder, ingåede studier i ett visst land och jämförelse av en massa länders presidenter till råga på allt ! You may burn in hell lilla Cammy...

Mamma är hur stolt som helst efter att för första gången i sitt liv gjort köttbullar som gick att äta. Pappa och jag var otroligt skeptiska först och var väl kanske lite för elaka innan vi smakat. Vi fick se oss slagna.. dom var perfekta! Så just nu står hon högst upp på listan för men som ska fixa köttbullarna till julafton (hade det varit min lott hade alla fått äta köttbullar från Findus).

Inget har egentligen kunnat gå fel idag. Dagen börjar med ett prov i italienska. Första sidan är som vilket prov som helst. Men baksidan..
DISNEY-dags! Ja, vi skulle gissa vad Musse, Kalle & Långben heter på italienska.
Helt underbart.
Förra gången lyckades jag pricka rätt på "veckans smådjur" som kan dyka upp ibland. Extra stolt blev jag. Och jag kommer aldrig glömma att "pipistrello" betyder fladdermus.

Happy times, I aint looking back. (Eller kanske, men jag bryr mig inte om det)

بحق إبليس اسمع ما أقول ل

The show must go on

Jag har förlåtit. Det gjorde ont. Men jag gjorde det.
Det enda jag sa var;
Det spelar ingen roll vad som har hänt, och vad som händer nu. Bara jag vet att jag kan ringa dig mitt i natten, när jag behöver dig.
Det enda jag krävde. För jag ville inte att du skulle försvinna.
Och du lovade. Självklart, svarade du.
Men även jag är en sån som inte alltid gör rätt. Och helt plötsligt blev ditt löfte en lögn. För jag ringde dig mitt i natten.

Jag kommer aldrig att förstå. Det fanns en tid för länge sen, när mitt hjärta var av sten. Jag kunde lämna allt och alla, jag bara bytte roll och scen. Men nu rullar tårar nerför kinden.

Nu känns det som att alla viktiga saker bara försvinner. Jag pluggar, tränar & rider. Just nu vill jag i och för sig inte ha tid över till annat. Just nu passar det bra att tiden inte räcker till. Just nu vill jag vara upptagen och slippa tänka. Men ibland slår det mig, att jag inte ska sluta tänka, att jag ska försöka igen och igen och igen. Tills allt är bra. Men nej,
I guess that the show must go on.

The storm

Jag vill klaga. Och jag vill gnälla. Som fan.

Det krävs två till det mesta.

Och är man två så blir alla problem dubbla. Och är man två, så är det aldrig bara den enes fel.

Och alla pratar så mycket. Och alla säger saker de tror jag vill höra (och påstår att det är sant). Men nu vet jag att inget av det jag vill höra är sant, det var sant. Och ni fattar skillnaden. Jobbigast är att vara helt hjälplös, när man inte kan göra något åt det. Vänta. Eller hur, på vadå?

You're the storm that I believed in

And if you win me I'm forever

(and you did.. a long time ago)

*kollar på tv-tablån* -Vad händer ikväll?

Igår fick min habibi nya skor, så nu blev det ut och ösa i skogen (kanske några pass på ridbanan, hm). Det var fredag igår. Och jag gjorde inte ett piss. Jag var hemma för första gången på länge. Jag var i stallet till kl 22 och bara pysslade och myste med hästara (pyssla, härligt ord). Och helt plötsligt förstod jag hur mycket jag älskar dem.
Sen hittade jag en film med avsnitt från Hey Baberiba, och det är lika kul fortfarande! Känns inte som att det är lika bra program på tv nu för tiden. Förr fanns både "Fångarna på fortet", "Gladiatorerna", "Sikta mot stjärnorna" osv. Det var ju rena rama festen på fredagkvällar. Nu sänds dåliga serier som är alldeles för långa för att man ska orka följa. + att man aldrig är hemma längre.
Saknar lite det där med att vara hemma med familjen. Visst, om jag vill kan jag ju fortfarande göra det, men en fjärdedel är ju borta.

Och eftersom att mitt rum är otroligt stökigt och hela min säng är full av kläder och grejer så sov jag i Hampus säng inatt istället. Kände mig extra lat, och det känns som att jag kommer göra det flera nätter nu. För städa är inte min starka sida.

Idag är det castorama med friidrotten, sista grejen innan vi börjar med inne-träningarna.
Sen äre FEST.

slåss för Disney

Höstlov - Holland
Jullov - Egypten
Sportlov - Österrike
Det är vad som är planerat än sålänge. OCH JAG ÄR GLAD.

Det bästa med nästan alla resor är flygplatserna. Så mycket folk. Alla så olika. Förväntansfulla att åka iväg eller glada över att komma hem. Familjer och vänner som står och väntar, avsked, skratt & tårar. Flygvärdinnorna som rullar sina resväskor och deras klackar som ekar. Röster, snarkningar, olika nationaliteter.
Fast jag minns en flygplats vi mellan-landade på i London när vi var på väg till Florida. Jag var kanske 4 eller 5 år, och det var paradiset där eftersom att de hade den fetaste lekparken. Som en himmel, fast bättre! Lianer, bollar, tunnlar, enorma gosedjur, piratskepp och you name it. Det var som ett litet träningsläger innan den stora matchen som skulle ske i Florida - DISNEYLAND! Jag hade nog aldrig varit lyckligare. Jag flög väl runt i lekparken i en timma eller två, enda tills (det sjuka är att jag minns alltt som om det var igår) en fet unge drar tag i min fot när jag svingar mig i en lian. Jag flyger ner på golvet (som var väldigt mjukt) och ungen flyger på mig! Han var äldre än mig och vägde dubbelt eller tre gånger så mycket mer. Jag vrider och vänder mig och kämpar för livet, men jag är chanslös. Fettot sitter på mig och jag kommer inte loss. Jag började gråta och skrika, men inte för att jag var rädd för honom. Det enda jag kunde tänka på var att jag inte skulle få träffa mina största idoler Simba, Pocahontas, Aladin (han skulle inte få hindra detta och hade jag vägt några kilo till så hade jag vridit nacken av snorungen). Men jag kan inte flytta mig en centimeter. Och mitt hopp börjar ta slut. Jag kommer inte komma fram till Disneyland, jag kommer sitta fast här under tjockisen (ja det kändes så).

Tillslut kom min räddning, som en Robin Hood, hoppandes in i denna enorma lek-djungel. Det kan ha varit en kinesisk kvinna, för jag förstod inte ett ord av vad hon sa. Det var nog inte den dumma ungens mamma, för han såg mer ut som en rödaktig, fet engelsk pojke. Och hon skällde ut honom. Jag slutade gråta och gick och lekte med en kanske 2m hög, uppblåsbar, rosa bläckfisk.

Ja, jag minns allt. Och ja, jag fick träffa Långben, Musse, Mowgli och alla mina andra vänner.