söndag 17 augusti 2008

Är man med i leken får man leken tåla


I can't imagine all the people that you know
And the places that you go
(Alla du träffat, och allt du gjort som jag inte vet och inte ens vill veta)
And I don't understand all the things you've seen
But I'm slipping in-between
(På något sätt har jag alltid funnits i dina tankar)
And you don't wanna look much closer
Cause you're afraid to find out all this hope
You had sent into the sky, by now, had, crashed
And it did because of me
(Vilket jag är ledsen för, förlåt)
Well I don't think I care
And if I hurt you, then I'm sorry
Please don't think that this was easy
(Men jag bryr mig en aning, och efter alkohol var det lätt)
And I've been thinkin’, It hurts me thinking
That these nights when we were drinking
No they never got us anywhere, No
(Nätterna hade aldrig tagit oss någonstans, så detta spelar ingen roll)

Men den som är med i leken får fan leken tåla
du kan inte skylla något på mig - ibland får man smaka på sin egen medicin

För första gången i hela mitt liv, eller på riktigt riktigt länge iallafall, känner jag att jag vill ändra i mitt liv. Jag vill ha någon, mer än en vän att kunna lita på. Jag saknar ingen, ingen jag träffat innan. Jag vill inte ha tillbaka någon. Jag vill se nya saker. Med någon.

& det kanske trots allt är bättre att tänka två eller tre gånger innan nästa gång. Men misstag gör vi alla. Och det är väl genom dem vi lär oss vad som är rätt och fel. Eller?

Inga kommentarer: